Kanaljorden, Motala. Vecka 39: Flinta och en lång barkremsa.
Under den gångna veckan har vi flitigt undersökt våra schakt och rutor i vanlig ordning och det har givit resultat! Vi har hittat ett intressant flintspån och ett väldigt långt fynd. I de södra delarna av undersökningsytan, bara några meter väster om den forna stenpackningen har arkeologerna jobbat med att undersöka ett schakt precis vid Göta Kanal. Här har arkeologerna hittat ett fint avslag av flinta samt en lång smal remsa av bark. Barkremsan är så pass lång att den fortsätter utanför schaktet i båda ändar och vi vet ännu inte exakt hur lång den är. Inom kort kommer vi att utvidga schaktet för att få dess hela utbredning, men just nu står det klart att den är minst två meter lång och c:a 15 cm bred.
Hampus och Maria undersöker den långa och smala barkremsa som de hittat i schaktet. Foto: Sandra Lundholm.
Vi vet inte riktigt vad den långa barkremsan är för något, än. På grund av längden och att den är så pass smal skulle den kunna vara bearbetad av människor. Barkremsan skulle kunna vara en del av en större konstruktion, eventuellt ett staket av något slag. Ett annat alternativ är att den skulle kunna vara en del av en forntida näverkanot. Under de kommande veckorna kommer vi att fortsätta undersökningarna kring barkremsan för att få fram den i sin helhet och förhoppningsvis kommer vi också få svar på vad barkremsan är för någonting. Ta gärna en titt på den här filmen där vi får följa tillverkningen av en näverkanot.
På grund av att barkremsans längd och att den är så pass smal skulle den kunna vara bearbetad av människor. Foto: Andreas Vos
I torsdags under förra veckan hade vi konservatorn Ebba Philips från Studio Västsvensk konservering på plats och hon hjälpte oss att ta hand om barkremsan på bästa sätt. Förhoppningsvis kan vi med hjälp av hennes expertis i laboratoriet komma närmare tolkningen av barkremsan.
Förutom vår långa barkremsa har vi dessutom hittat ett fint flintspån i en av våra rutor. Flintspånet hittades mellan två lager. Det ena lagret representerar tiden då Vättern svämmade över och det andra lagret representerar den underliggande markytan som blev översvämmad vid samma tidpunkt, närmare bestämt den 11000 år gamla preboreala markytan. Då föremålet har framkommit mellan de båda lagren är det svårt att avgöra från vilket lager det kommer.
Ett vitpatinerat flintspån vilar i Amandas hand. Foto: Nathalie Dimc.
Notera att flintspånet på bilden är vitt. Den vita färgen berättar för oss att föremålet har legat i vatten eller i våta jordlager. Vattnet kan påverka flintan på ett sätt som gör att råmaterialet kan ändra färg. De olika flintyperna som finns här i Norden är naturligt svarta, mörkbruna, bruna mörkblå, blå, grå eller ljusgrå och de kan i vissa fall ändra färg i marken. Flintan genomgår då en fysisk och kemiskt process som påverkar ytan så att den kan ändra färg till vit, blå, röd eller orange beroende på i vilken typ av jord som flintföremålen har legat i och vilken typ av processer som har ägt rum i marken. Arkeologer brukar säga att flintan är patinerad när den har ändrat färg. Patinerad flinta kan till synes ändra färg helt och hållet men färgningen är dock inte mer än några millimeter djup.
GLÖM INTE att nu på onsdag den 25 september 2013 kl. 17:00 anordnar vi vår näst sista visning av undersökningarna på Kanaljorden, nästa tillfälle ges den 9 oktober. Vi kommer att berätta om vad som har hänt tidigare på platsen samt berätta om våra nya resultat givetvis! Missa inte det! Föranmälan och mötesplats Motala Turistbyrå, 0141- 101 200.
Hjärtligt välkomna!