Kunskapsunderlag om arkeologiska lämningar i våtmarker

Fredrik Hallgren vid Stiftelsen Kulturmiljövård har på uppdrag från Länsstyrelsen i Örebro län skrivit ett kunskapsunderlag som belyser problematiken med Att utreda och undersöka arkeologiska lämningar i våtmarker. Geografiskt fokus för arbetet är Örebro län, men texten har också viss relevans för andra regioner.

Omslaget till ”Att utreda och undersöka arkeologiska lämningar i våtmarker”. Fotot föreställer 8000 år gamla ben från gädda hittade i Tjugestamossen, Örebro län.

Kunskapsunderlaget har följande upplägg:

Efter det att målsättning och genomförande beskrivs i två inledande avsnitt följer en presentation av Örebro läns naturgeografi i kapitel 4. Naturgeografin kan sägas skapa förutsättningar för förekomst av våtmarker i länet.

I kapitel 5 diskuteras olika typer av våtmarker och deras karaktär och egenskaper. Det sägs också något om skilda typer av våtmarkers potential att innehålla fornlämningar och fynd.

I kapitel 6 följer en genomgång av exempel på lämningar och fynd, som påträffats i Örebro län. Genomgången är huvudsakligen baserad på information i Riksantikvarieämbetets Antikvarisk-topografiska arkiv, Fornsök och litteraturstudier. Statens historiska museums digitala katalog och Örebro Läns museums bildkatalog i DigitaltMuseum har också nyttjats. Identifierade lämningar presenteras i en serie spridningskartor och kommenteras kortfattat i texten. Bland bilagorna finns en förenklad version av databasen som ligger till grund för kartorna. Spridningskartor och katalog har inte ambition att vara kompletta, utan snarare att fungera som exempel. Syftet är att ge exempel på lämningstyper som kan påträffas i våtmarker, och var i länet sådana fynd hittills gjorts.

Schaktning för anläggande av viltvatten i Tjugestamossen, Örebro län. Foto: Fredrik Hallgren.

I kapitel 7 diskuteras fallstudier över ett antal våtmarksexploateringar som var aktuella och/eller pågick under perioden 2018−2021. Fallstudierna omfattar byråinventeringar, och i flera fall också inspektioner av pågående markarbeten. Vid två fall påträffades fornlämningar vid fältbesiktningar.

I kapitel 8 presenteras ett dussin exempel på arkeologiska undersökningar i våtmarksmiljöer från Sverige och Danmark. Genomgångarna har fokus på metodval, ger exempel på utmaningar som kan förekomma vid utgrävning i våtmark och tar även upp praktiska lösningar som tillämpats inom de projekten.

I det avslutande kapitel 9 förs ett resonemang kring hur man rent praktiskt kan gå till väga för att utreda och undersöka arkeologiska lämningar i våtmarker.

Del av en 4000 år gammal fiskfälla, Ekebymossen, Örebro län. Foto: Paulina Blaesild.

Kunskapsunderlaget Att utreda och undersöka arkeologiska lämningar i våtmarker kan laddas ner från Länsstyrelsen eller Stiftelsen Kulturmiljövård.