Arkeologi på “Posten-parkeringen” i Ödeshög
Våra arkeologer Mattias och Fredric har nu börjat ett fältarbete på den så kallade Posten-parkeringen bakom Stora Torget i Ödeshög. Vi befinner oss alltså i västra Östergötland, nära Vättern, Omberg och Alvastra med klosterruin och häftiga stenålderslämningar. Kommunen har på parkeringen planer på en ny vårdcentral och vi har därför fått i uppdrag att göra en förundersökning och gräver nu sökschakt inom ytan.
Ödeshög var en av de största byarna i västra Östergötland med kanske tolv medeltida bebyggelseenheter. Inom eller tangerande undersökningsområdet låg i början av 1600-talet två av dem, Brännegården och Skattegården. De hade ett centralt läge i den större av två ytor där de många gårdstomterna låg samlade. I Ödeshög har flera av gårdarna flyttats redan före skiftenas tidevarv, men efter storskiftet på 1760-talet hamnar Skrapegården delvis inom undersökningsområdet, som dock flyttas igen med laga skiftet omkring 1840. Därefter tycks ytan ha fått ligga förhållandevis orörd.
Redan under tidigaste medeltid fanns i Ödeshög en aristokratisk miljö, vars betydelse kanhända inte är så känd. Från 900-talet har man strax utanför samhället påträffat den kanske mest betydande vikingatida guld- och silverskatten någonsin i Östergötland, den så kallade Erstorpsskatten.
Kyrkan som är en tidig stenkyrka har varit en av tre med östtorn i Östergötland. Den var också patronatskyrka med särskild insyn i kyrkorummet från en avskild kammare i tornrummet och har därmed sannolikt varit knuten till en storgård. Genom medeltida brev förstår vi senare att ett speciellt gårdsinnehav i Ödeshög hade särskild betydelse för den på tronen sittande folkungaätten, kanske på ett liknande sätt som Bjälbo, som ju också givit släkten dess alternativa namn.
Vid mitten av 1600-talet börjar en ny era i trakten. Ödeshögs socken hamnar då under riksdrotsen Per Brahes grevskap och flera personer med funktioner inom det som kallades Visingsborgs grevskap fick sin bostad i byn. Här fanns bland annat Per Brahes kapellmästare Claes Grötter och befallningsmannen över Visingsborgs skolgods Truls Krååk. De var, efter varandra, också krögare i Ödeshög. Under denna krog i Ödeshög, vars exakta läge vi inte känner, brukades bland annat Brännegården. Att krogen skulle ha legat i vårt undersökningsområde är dock mindre sannolikt, troligen var ett läge närmare landsvägen att föredra.
Under 1800-talet får Ödeshög allt viktigare betydelse som centralort. Längs landsvägen tillkommer handelsbodar i anslutning till gästgiveri och tingshus i samband med bland annat skråväsendets avreglering.
Ännu har vi bara öppnat några få schakt och till råga på detta sinkades vi av ett kraftigt åskoväder på tisdagseftermiddagen. Idag tar vi upp nya i väntan på att regnvatten ska sjunka undan. I den sydöstra kanten av ytan kommer direkt under parkeringens bärlager ett kraftigt odlingslager, som vi tror har tillkommit under framför allt 1800-talet. Under detta kommer så här långt bara enstaka lämningar som stolphål och andra gropar som vi ännu inte har börjat gräva i. Vi vet alltså ännu ganska lite om vad som gömmer sig under mark, men under de två veckor vi är på plats hoppas vi att samla en hel del ny kunskap.
I Ödeshög har inte särskilt många eller för den delen några större undersökningar gjorts. Undantaget är de undersökningar länsmuseet gjorde 2013 strax sydöst om vår yta, men då i kanten eller strax utanför vad som är bytomt på den äldsta kartan från 1639. Här framkom bland annat flera brunnar och vattenhål.
Mer läsning som kan rekommenderas finns att hitta i Östergötlands läns museums rapporter, i etnologen Magnus Wikdahls artikel om Ödeshögs bebyggelse i Östergötlands museums årsbok från 1980 och genealogen Olle Elms artikel om musikerfamiljen Grötter i Släktforskarnas årsbok 2013.