Norvik. Nyhetsbrev 3: 8000 kvadratmeter

Arbetet pågår för fullt på den gropkeramiska boplatsen i Norvik. Ungefär 8 000 kvadratmeter har schaktats fram för vidare undersökning. Vi tycker oss i detta läge kunna identifiera olika användningsområden för de olika delytorna, där det bland annat återfinns ett stenbrott (mer om detta nedan), en central boplats- och hantverksyta, en våtmarksliknande svacka med mängder av fynd (dock inga ”finfynd”) samt längst i söder en mer lågintensiv yta med få anläggningar men ett lämpligt ”hamnläge” där gissningsvis kanoter kan ha dragits upp efter ett par dagars fiske och säljakt ute på de yttersta skären.

Översikt över undersökningsområdet, fotat från Ö/SÖ. Foto: Andreas Forsgren

Ett grönstensbrott, yxtillverkning och färdiga yxor

En av våra frågeställningar inför undersökningen berörde om hela processen med tillverkning av yxor finns representerad på platsen, d.v.s. från materialutvinning via ”råhuggning” och ”finhuggning” till slipning och färdig yxa. Med detta i åtanke var det mycket roligt att påträffa ett stenbrott – ett par kvadratmeter stort – i den nordvästra delen av undersökningsområdet. Ytligt påträffade vi där alltså ett markfast grönstensblock kring vilket det låg mycket ”spill” (avslag) av grönsten, samt skarpkantade mindre block i direkt anslutning till detta. Ett par knackstenar kompletterade bilden av en materialtäkt från gropkeramisk tid – här har det säkerligen utvunnits en del av råmaterialet till den yxtillverkning vi i övrigt har spår av på boplatsen. Det är troligt att det i skogsbackar runt omkring boplatsen finns fler sådana här små stenbrott, men då dessa inte behöver ligga i direkt anslutning till boplatsen blir sådana naturligtvis vanskliga att återfinna. Vi har tidigare också haft besök av geologen Joakim Mansfeld som nämner att det finns rikligt med grönstensförekomst i närområdet.

Grönstensbrottet under undersökning. Foto: Andreas Forsgren

Att yxor sedan tillverkats på platsen påvisas av de hundratals kilo med grönstensavslag som förekommer särskilt rikligt på den centrala delen av boplatsytan. Dessa avslag är rester efter redskapstillverkning och som sådant i hög grad stenålderns ”skräp”, men för arkeologer kan detta spill ge värdefull information om bland annat slagtekniker. Yxor påträffas ofta på de gropkeramiska boplatserna, men det tillhör inte vanligheten att man hittar spår av själva tillverkningsprocessen. Av de grönstensyxor som hittills påträffats i Norvik är den mest välbevarade en håleggad yxa som än idag skulle gå att skafta och sedan bearbeta trä med. 

En grönstensyxa – kan denna möjligen vara tillverkad på plats i Norvik? Foto: Andreas Forsgren

På boplatsen finns det även stenmaterial som är importerat från andra platser i det som idag kallas Skandinavien. Till detta stenmaterial hör ett par föremål i flinta, bland annat en välbevarad yxa (dock med avbruten egg (– vilken vi återfann långt efter att själva yxan hittats!). Flinta förekommer inte naturligt i Mälardalen utan har troligen importerats från Skåne eller Danmark där det däremot förekommer rikligt. En del av flintan påträffad i Norvik är en karaktäristisk fläckig flinta med troligt ursprung i Kristiandstadstraten. Det verkar också som om det generellt för östra Sverige gäller att färdiga flintföremål har förts hit – d.v.s. det handlar oftast inte om importerat råmaterial som bearbetats till färdiga flintföremål lokalt i östra Sverige. Vi har även hittat pilspetsar i skiffer, ett annat stenmaterial som inte förekommer lokalt i Mälardalen – men väl i Närke och Norrland. Mer om detta i ett senare nyhetsbrev. Människorna i Norvik hade alltså för ca 4 500 år sedan kontakter över stora områden, vi ska inte inbilla oss att det var en liten värld som stenåldersmänniskan levde i! 

En flintyxa – importerad från Skåne eller Danmark där flinta av denna typ förekommer. Foto: Andreas Forsgren

Stort medieintresse

Intresset från massmedia har varit fortsatt stort. Nynäshamnsposten har gjort ett extra reportage under augusti, och lokaltidningen Skärgården har också besökt oss för ett reportage. Även SR Vetenskapsradion Historia och SVT Stockholm har varit ute på plats och genomfört intervjuer.

 SR Vetenskapsradion Historia 21/8 (ett längre reportage):

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1133198?programid=407

 Nynäshamnsposten 20/8 (låst bakom betalvägg):

https://www.nynashamnsposten.se/logga-in/stenaldersyxor-tillverkas-igen-i-norvik-efter-4-500-ars-paus-uraldrigt-hantverk-visas-pa-arkeologidagen

 Tidningen Skärgården 12/8 (låst bakom betalvägg):
https://www.nynashamnsposten.se/logga-in/stenaldersyxor-tillverkas-igen-i-norvik-efter-4-500-ars-paus-uraldrigt-hantverk-visas-pa-arkeologidagen

  

Kommande visningar och Arkeologidagen

Under sommaren och hösten har vi haft och kommer också som tidigare nämnts att hålla ett flertal visningar på plats, se tidigare inlägg för datum och tider. Tre visningar återstår i skrivandets stund, nästa visning sker på måndag den 10/9 – 2018, kl. 18.00.

På söndagen den 26/8 var det Arkeologidagen över hela Sverige och under denna dag genomförde vi ett extrainsatt och välbesökt arrangemang med omkring 300 besökare. Vi erbjöd visningar av undersökningen och fynden, men kryddan under dagen för de flesta besökare stod Peter Wiking för. Peter är en stenhantverkare som tillverkar bland annat yxor enligt stenålderstekniker, en av ett fåtal i Sverige som arbetar med detta hantverk. Väl i Norvik förevisade han sitt hantverk på plats – yxtillverkningen återupptogs för en dag i Norvik efter 4 500 år!

Peter Wiking förevisar stenhantverk på stenåldersvis under Arkeologidagen. Foto: Andreas Forsgren

 Om ni vill veta mer om Stockholms Hamn AB och byggplanerna för godshamnen i Norvik så hittar ni mer information på deras hemsida: https://www.stockholmshamnar.se/nynashamn/stockholm-norvik-hamn/

 

Trevlig sensommar/tidig höst! 

 

Andreas Forsgren, publikt ansvarig arkeolog
andreas.forsgren@kmmd.se
073-810 02 90

 

Britta Kihlstedt, projektledare
britta.kihlstedt@kmmd.se

Föregående
Föregående

Runstenar fascinerar!

Nästa
Nästa

Norvik. Nyhetsbrev 2: Skålgropar, malsten och reportage i Nynäshamnsposten