Södra Palmbohult, Örebro län

Under senhösten 2018 och våren 2019 genomförde vi en arkeologisk undersökning vid gården Södra Palmbohult strax väster om Örebro. Vid undersökningen hittade vi välbevarade rester efter en större parstuga och två mindre uthus. Parstugan har ursprungligen utgjorts av en timrad byggnad, men det enda som fanns kvar av träet var några rester efter golvet. Väggarna har dock vilat på rader av stenar (så kallade syllstenar) som tydligt visar var byggnaden har legat. De fyra mynt som vi hittade i och intill parstugan visar att huset användes mellan 1596 och 1634 e.Kr. Uthusen var mindre och helt byggda i trä. Istället för syllstenar har uthusen burits upp av stående stolpar som grävts ned i marken, en byggnadsmetod som främst är förknippad med förhistoriska boplatser och förekommer redan under stenåldern. De två uthusen vi hittade kunde dock även de med hjälp av fyndmaterialet dateras till 1600-talet.

Det finns ett rikt skriftligt källmaterial från 1600-talet och därför kan vi få kännedom om vem som bodde och brukade gården. En Torpare vid namn Anders Larsson flyttade år 1593 till Södra Palmbohult, eller Albyhult som det då kallades. Livet var till en början svårt för Anders. År 1602 gick hela skörden förlorad på grund av frost och två år senare uppges gården som ett ödehemman. Det året drivs gården istället av granngården Norra Palmbohult. Men marken repar sig och Anders återgår följande år till att bruka gården fram till 1631 då Profossen Nils Anundsson Piet tar över gården.

Mer om gården Södra Palmbohult finns att läsa i vår rykande färska rapport: Södra Palmbohult – en gård från 1600-talet.

Oskar Spjuth
Arkeolog, Stiftelsen Kulturmiljövård
oskar.spjuth@kmmd.se