Undersökningarna i Inre hamnen i Norrköping påbörjade.
Nyligen återupptog vi våra arkeologiska undersökningar i Inre Hamnen vid Saltängen i Norrköping. Vi kommer under några veckors tid att undersöka lämningar som finns under den asfaltsbelagda kajen. På platsen ska det så småningom bli ett nytt bostadsområde.
Schakten, omkring 2x10 meter stora, dras upp i asfalten på kajen för att söka lämningar av kajkonstruktioner och byggnader från främst 1700-1800-talet vilka delvis finns kvar under de yngre lagren med asfalt, sten och grus. Området är naturligtvis mycket omrört och flera av de underliggande äldre strukturerna är störda av aktiviteter på 1900-talet, men bitvis mellan betongblock, rör och kablar finns intakta anläggningar kvar från äldre perioder. Det har varit bebyggelse i denna del av hamnen åtminstone sedan 1700-talet, vilket vi kan se på äldre kartor över staden. Här har troligen funnits bebyggelse relaterad till hamn- och sjöfartverksamheter: båtbyggeri, lastning, förvaring, tullverksamhet, handel, fiske, kaj- och brygganläggningar etc.
Främst söker vi efter trä- och stenkonstruktioner från bryggor och byggnader som har legat längs kajen. I flera schakt har kraftiga pålar tillhörande olika träkonstruktioner varit nerkörda flera meter i den underliggande leran. Schakten blir oftast rejält djupa, uppåt två meter, innan vi når den underliggande orörda leran. Stratigrafin är bitvis komplicerad men tydlig.
Vissa lager är tunnare än andra och svårare att se. Åter andra lager är färgmässigt mycket snarlika det ovan- eller underliggande lagret och därför svåra att se på nedanstående foto. Oftast använder vi arkeologer mer högupplösta och därmed mer tydliga foton när vi arbetar med våra rapporter, än vad som är lämpligt att bruka på en hemsida. Lagerföljden kan skilja sig markant inom ett schakt. Eftersom vi drar schakten om ca tio meters längd, så hinner mycket hända och lagerföljder ändra sig. De översta lagren är av noll eller nära nog noll intresse arkeologiskt, då det handlar om asfalten samt olika lager grus, sand och sten som är anlagda som nivellering och stabilisering för området innan asfalten anlades.
I kulturlagren finner vi föremål såsom glas, kritpipor, fajans, flintgods, järnföremål, djurben och annat smått och gott. Tegel, stenkol och slagg finns det också gott om. Ett smakprov på dessa kan ni se på följande bild. Fajans och flintgods kan i princip sägas vara ett europeisktillverkat ”fuskporslin”, då porslin var en dyr importvara och porslin inte tillverkades inhemskt.
I ett av schakten har vi också hittat delar av ett golv till en byggnad, möjligen från 1700-talet. Relativt flata stenar var lagda ovanpå horisontellt lagda träbjälkar, som i sin tur delvis vilade på kraftiga pålar nerkörda djupt i den underliggande blåleran. Det rör sig förmodligen om resterna efter ett magasin eller en annan byggnad som har med det närbelägna skeppsvarvet att göra.
Följ oss också på Facebook, ni hittar oss även där under Stiftelsen Kulturmiljövård. Våra kollegor på Arkeologerna – Statens historiska museer, genomför också undersökningar i Inre hamnen blott ett par hundra meter från oss, titta gärna in på deras hemsida och Facebooksida och läs även om deras undersökningar!
Andreas Forsgren
Arkeolog och kulturarvspedagog
andreas.forsgren@kmmd.se
073-810 02 90