Älvesta, Kumla. Nyhetsbrev 3: Vad ligger mellan husgrunderna på Norra bytomten?

I föregående inlägg redogjordes för vad som har dykt upp på södra bytomten. Nu skall vi titta närmare på den norra bytomten. Den innehåller till skillnad från södra bytomten ett flertal husgrunder bestående av stensyllar. Dessa har precis som andra anläggningar dokumenterats och mätts in med GPS. De första fynden, rensfynden, bestod även här av bland annat järnbeslag och porslinsskärvor från 1800- och 1900-tal. Ett hus stod ut från mängden eftersom fynd från 1600–1700-talet dök upp vid stensyllsgrunden – fynd som kanske till och med kan vara från 1500-talet.

Fragment av glaserad keramik, kritpipa och handtag till kärl. Foto: Frida Albinsson

En stor del av fyndmaterialet består av rödgods. Det mesta av rödgodset har typisk 1600-tals stil med glaserad insida och färgglad dekor. I regel köpte Sverige in keramik från framför allt Tyskland. Under slutet av 1600-talet och in på 1700-talet började krukmakare invandra för att arbeta i Sverige. Keramiken ersatte nämligen träfaten och skålarna när borgarklassen börjar växa sig större och blir mer förmögen. En rad förändringar sker även i hemmet mellan slutet av 1500-talet och 1700-talet. Familjemedlemmarna börjar använda personliga fat och skålar och man dukar med exklusiva serviser och uppläggningsfat i en ny del av huset där man tar emot gäster. Maten tillagades i en annan del av huset och även där förvarades enklare keramik.

Botten av en assiett eller tallrik i glaserat rödgods med dekor. Foto: Frida Albinsson

Fragment av kritpipor, som tillverkades av vit lera, har påträffats spridda utanför och inom en av stensyllsgrunderna. Tobak och kritpipor var en flitigt använd konsumtionsvara under 1700-talet och ansågs som en mirakelmedicin som höll både feber, huvudvärk och pesten borta. Det konsumerades så flitigt att Fredrik den I, år 1724 kungjorde att varje bonde skulle odla tobak på sin mark, för att Sverige skulle kunna bli oberoende av importen av tobak och kritpipor från England och Holland.

Fragment av kritpipa. Foto: Frida Albinsson

Inom undersökningsytan har det även påträffats diken som kan berätta mer om bytomtens förändring över tid samt andra anläggningar som kräver mer analys.

Diken, som svarta linjer på fältet. Foto: Frida Albinsson

Förra veckan medverkade Frida Albinsson i NA (Nerikes Allehanda) och Sydnärkenytt. Läs artiklarna på NA:s webbsida (inloggning krävs) och på Sydnärkenytts webbsida:

https://www.na.se/logga-in/nu-letar-arkeologerna-spar-efter-gamla-tiders-alvestabor-det-vore-fantastiskt-roligt-om-vi-kunde-hitta-niklis-hus

http://www.sydnarkenytt.se/kumla/artikel/arkeologoen-i-aelvesta

Frida Albinsson

Föregående
Föregående

Älvesta, Kumla. Nyhetsbrev 4: Hur långt ner kan vi gå?

Nästa
Nästa

Älvesta, Kumla. Nyhetsbrev 2. De första fynden från Södra bytomten.