Förundersökning på ett järnåldersgravfält i Hjulsta, Stockholm

Översikt över västra delen av gravfältet med av oss dragna schakt, i bakgrunden syns E18 och Hjulstakorset. Bilden tagen med drönare/multikopter. Foto: Andreas Forsgren, publicerat med tillstånd av Försvarsmakten.

Under oktober-november genomför vi en arkeologisk undersökning i Hjulsta, Spånga socken, Uppland, norr om Stockholm. Bakgrunden är att Trafikverket planerar att genomföra en vägsträckning av förbifart Stockholm. På platsen finns ett flertal fornlämningar registrerade, främst gravfält men även boplatslämningar, vilka företrädelsevis dateras till järnålderns senare hälft (ca 400-1050 e.Kr.). Totalt finns på det nu berörda gravfältet ett 20-tal registrerade gravar, varav ett tiotal berörs av exploateringen. I detta skede är vår uppgift främst att ta reda på gravfältets och boplatsens omfattning och vilka typer av anläggningar det kan tänkas finnas i anslutning till dem.

Under den yngre järnåldern var det vanligaste gravskicket vad som av arkeologer kallas brandgrav under hög eller stensättning. De döda brändes av sina anhöriga på ett bål tillsammans med personliga tillhörigheter, varefter man över området där branden hade stått lade stenar och jord. I vissa fall brände man sina döda på en särskilt utsedd bålplats, för att sedan flytta de förbrända resterna till gravfältet.

De lägre och mer flacka gravarna kallas för stensättningar, de högre och mer välvda kallas för gravhögar. Här finns också en tresidig stensättning, en mer ovanlig gravtyp formad som en trekant. De allra flesta invånarna som har levt och dött på gårdarna i Skandinavien rent generellt har fått gravar, i de flesta gravarna från denna tid ligger alltså vad vi kan kalla ”vanligt folk”. Gravarna lades vanligtvis i närheten av gården, så kallade gårdsgravfält. Beräkningar visar att det i Mälardalen bör ha funnits omkring 4000-5000 gårdar mot slutet av järnåldern. Vanligtvis bör dessa gårdar ha haft en befolkning på mellan 6-12 personer per gård, rimligtvis en familj i tre generationer. Gravfälten från denna tid är än idag i hög grad bevarade och tusentals av dem finns än idag att beskåda i Mälardalen.

Friliggande kantkedjor är framrensade på ett par gravar, här syns delar av två av dem. Bilden tagen med drönare/multikopter. Foto: Andreas Forsgren, publicerat med tillstånd av Försvarsmakten.

Mer information om utgrävningen och de ytor vi har tagit fram kommer i ett kommande inlägg! Utgrävningen pågår fram till och med 6/11.

Följ våra utgrävningar också på Facebook! Stiftelsen Kulturmiljövård heter vi där.

Projektledare: Ann Vinberg

Publikt ansvarig arkeolog: Andreas Forsgren