Gravar på gravar (vecka 38)
Utgrävningen är sedan länge i full gång ute i Hjulsta, och de senaste veckorna har vi också haft tid att faktiskt börja gräva ut flera gravar. Den första tidens arbete på ett järnåldersgravfält brukar oftast innebära att schakta fram gravarna från gräs och torv samt ”rensa” dem och få fram den stenpackning som oftast finns i graven. Sedan fotograferas graven, den mäts in med avancerad mätutrustning och beskrivs skriftligt. Ibland består stenpackningen i gravarna av flera skikt, ibland endast av ett enda skikt. Under stenarna framträder det så kallade brandlagret, svart och sotig jord som är rester efter bränningen av den gravlagda människan (oftast inklusive lite husdjur samt personliga ägodelar). Ibland har bränningen skett på plats, vilket visas av ett tjockt och mycket sotigt brandlager. Ibland är brandlagret betydligt mindre tjockt och sotigt, vilket indikerar att bränningen skett på en särskild bålplats, varefter de förbrända resterna flyttats till gravfältet.
Arkeologiskt arbete består av många moment. Utgrävning, fotografering, inmätning, metalldetektering, dokumentation, etc. Foto: Andreas Forsgren.
Vi gräver ut två stycken gravfält, på ömse sida om Hjulstarondellen. Gravarna på det stora gravfältet norr om rondellen, är omkring 100 stycken. De verkar preliminärt kunna dateras från romersk järnålder (ca 0-400 e.Kr.) in i vikingatiden (800-900-tal). Bland annat inkluderar detta ett par treuddar (tresidiga gravar med insvängda sidor) samt fyra större gravhögar på åskrönet. Ett ”normalstort” järnåldersgravfält i Mälardalen innehåller kanske 20-40 gravar, vilket innebär att detta gravfält i Hjulsta är förhållandevis stort. Detta beror förmodligen på dess långa kontinuitet, där gravläggningar kan ha skett under omkring 800-1000 års tid (någonstans efter år 0 fram till 900-tal, preliminär datering).
På det "lilla" gravfältet finns omkring 50-60 gravar. Karaktären på dessa gravar gör att vi preliminärt daterar dem till vendeltiden (ca 550-800 e.Kr.) samt kanske några från vikingatiden (ca 800-1050 e.Kr.). Här saknas de stora högarna och treuddarna vi ser på krönet på det ”stora” gravfältet. Vad kan dessa skillnader bero på? Finns det skillnader även i form av gravgåvor? Detta är något som vi hoppas att utgrävningen kommer att visa.
På bilden kan ni se en stensättning (gravtyp från järnåldern) med vacker kantkedja från det stora gravfältet. Den överlagrades av en betydligt större gravhög som förmodligen är yngre. Vid något tillfälle har man alltså byggt en ny större gravhög ovanpå denna redan då kanske ett par hundra år gamla stensättningen.
Gravhög, stensättning, skyttevärn, utgrävning… Foto: Andreas Forsgren.
Genom gravhögen och ned i denna grav går ett hål, som ni kan se på bilden. Hålet är inte från början arkeologernas arbete, de gräver mer systematiskt än så. Området har däremot fungerat som militärt övningsområde i modern tid, och mitt i den stora gravhögen, rakt ned i denna undre stensättning, hade man grävt vad som förmodligen är ett skyttevärn!
En kanske 1500-2000 år gammal grav (gissningsvis, närmare dateringar kommer) som fick en till grav ovanpå sig (gissningsvis mellan 1000-1500 år gammal) som i modern tid blev ett skyttevärn som alltihopa grävs ut arkeologiskt år 2016 för att ge plats för E4 Förbifart Stockholm. Här kan vi prata om återanvändning av platser...
Fynden i gravarna har på båda gravfälten ännu varit relativt vanliga och förväntade. Brända benbitar från gravlagda människor samt offrade djur, keramik från urnor och krukor, någon glaspärla, lite nitar av järn, fragment av kammar tillverkade i ben eller älghorn och renhorn. Än så länge har vi många gravar kvar att ge oss i kast med. Vi har även boplatslämningar – mer om detta i kommande nyhetsbrev.
Missa inte våra guidade visningar av gravfältet. De hålls på såväl vardagar som helger, dagtid som kvällstid. För datum och mötesplats, se förra veckans inlägg, nedan.
/Andreas Forsgren, publikt ansvarig arkeolog