Spännande former och vackra kantkedjor (vecka 39)
När större delen av de båda gravfälten är avtorvade så har flera vackra gravformer framträtt. Vi har såväl relativt stora högar (välvda) som mindre stensättningar (flacka) och treuddar (tresidiga gravar med insvängda sidor). Flera av stensättningarna har tydligt lagda kantkedjor, vilket kortfattat är stencirklar som ”omsluter” själva graven.
Gravarnas form skiljer sig något åt beroende på i vilket skede av järnåldern de är anlagda och endast gravens form kan alltså ge arkeologerna en antydning om dess ungefärliga ålder, även om detta är långt ifrån entydigt. Andra gravtyper från järnåldern inkluderar fyrkantiga stensättningar samt skeppssättningar. Skeppssättningar består av stenar ställda i två rader som sammansluter i ändarna, och sett ovanifrån har de alltså en båt/skeppsliknande form (vi har dock än så länge inga skeppssättningar på gravfälten i Hjulsta). En fråga vi ofta ställer oss är vad de olika gravformerna under järnåldern betyder. Varför har olika individer fått olika form och storlek på gravarna? Det är inte heller alltid så att de största gravarna på gravfälten innehåller mest rikligt gravgods. I Sverige har arkeologer grävt ut väldigt många gravar från järnåldern, men det finns ändå inget entydigt svar på frågor kring gravarnas form och storlek. För järnålderns folk var det säkerligen uppenbart varför de valde att anlägga olika typer av gravar för olika personer, och ofta önskar man som arkeolog att vi kunde tala med dem för att få svar på vissa frågor som är kniviga att besvara.
På det norra, större, gravfältet finns en grav där den inre stenpackningen har en tydlig yttre cirkel, så kallad friliggande kantkedja (se bild nedan). Närmast i bilden ser ni också ett "hål" eller en "ingång" till graven via kantkedjan. Det här är med all sannolikhet medvetet gjort av de som anlade graven för kanske omkring 1.500 år sedan. Oftast hittas sådana "portar" i gravarnas södra halva, men här finns den i nordost.
Fler och fler spännande fynd från gravarna börjar också dyka upp. Mer om dessa i kommande nyhetsbrev.
/Andreas Forsgren, publikt ansvarig arkeolog