Julita. Nyhetsbrev 1: De första stenåldersbönderna – arkeologisk förundersökning i Julita, Katrineholms kommun

I månadsskiftet augusti/september inledde vi en arkeologisk förundersökning av en så kallad trattbägarboplats längs en ås i närheten av Julita, norra Katrineholms kommun i Södermanland. Trafikverket ska bredda Riksväg 56 mellan Katrineholm och Eskilstuna, och ett flertal fornlämningar påverkas av exploateringen. Bland dessa inkluderas denna stenåldersboplats som grovt kan dateras till omkring 4000-3500 f.Kr. Undersökningen beräknas vara slutförd i början av oktober.

Undersökningsområdet sett mot norr, fotad med drönare. Foto: Andreas Forsgren. Publicerad med tillstånd av Lantmäteriet.

Undersökningsområdet består av en ungefär 950 meter lång ”korridor” längs med och på ömse sidor om den nuvarande riksvägen i nord-sydlig riktning. Stenåldersboplatsen är känd sedan tidigare, men sträcker sig i okänd riktning åt öster och väster. Vi undersöker bara den del av boplatsen som kommer att påverkas av vägbygget, resten lämnas åt eventuella framtida exploateringar och därtill hörande arkeologiska undersökningar.

Tidpunkten 4000 f.Kr. markerar övergången från jägarstenålder till bondestenålder i Skandinavien. Det var en tid när allt fler människor i det som idag kallas för Skandinavien övergick från en nomadiserande livsstil där man följde jaktbytenas förflyttning i landskapet, till att bli mer bofasta och istället livnära sig på odling och boskapshållning. Det är också vid denna tidpunkt som den första keramiken börjar dyka upp i Sverige. Keramikkärlen användes främst för förvaring, tillagning och servering av mat.

Några av de fynd som gjordes vid undersökningen. Till vänster ser ni en relativt välbevarad yxa. Uppe till höger ett grönstensavslag som slipats och gjorts om till någon form av skrapa. Nere till höger en bit vackert dekorerad keramik. Foto: Andreas Forsgren.

Detta är alltså spår av de första bönderna i trakten som vi undersöker. Begreppet trattbägarkultur skapades av den polske arkeologen Konrad Jażdżewski år 1930 som benämning på ett antal likartade kulturer i norra Europa. Denna benämning fick de efter sina karaktäristiskt utformade keramikkärl, eftersom vi inte vet vad de kallade sig själva. Trattbägarkulturen omfattade ett relativt stort område, från Nederländerna till Polen, vidare ända upp till Tröndelag i Norge och till området omkring Dalälven i Sverige. I Mellansverige kan trattbägarkulturen sägas ha existerat omkring 4000-3300 f.Kr., medan den i södra Skandinavien fanns kvar något längre, till omkring 2900 f.Kr.

Bönderna på åsen i Julita har sannolikt haft odlingar i närheten av boplatsen, i åsens lättbearbetade sandjord. De tyngre lerjordarna längre ner i dalgångar och sänkor var inte lika lättbearbetade för dåtidens redskap och tekniker. Emmervete – en äldre typ av vete – och korn är något som troligen har odlats här. Dessa första bönder höll också tamboskap som nötkreatur, får, getter och svin. Enligt preliminära bedömningar kan vi anta att får/get har varit vanligast på platsen. Jakt i närliggande skogar och fiske i närliggande vattendrag har troligen funkat som ett komplement till gårdens avkastning.

En malsten i två delar. Vi har hittat flera liknande malstenar, och många av dem var delade just i två delar. Malstenarna har fungerat som underlag för malning av emmervete och korn, för tillagning av t.ex. bröd och gröt. Foto: Andreas Forsgren.

Fynden inkluderar hundratals avslag i ett material som arkeologiskt brukar kallas för grönsten. Dessa avslag utgör rester efter redskapstillverkning. Andra fynd är malstenar, slipstenar, yxor i varierande bevarandegrad, flinta importerad från Sydskandinavien, keramik, samt en hel del brända ben. De brända benen utgör sannolikt främst matrester. En osteologisk analys på benen kommer att visa från vilka olika typer av djur dessa kommer, och enligt en preliminär fältanalys har vi bland annat flera fiskkotor. Vi har också ett flertal anläggningar i form av främst stolphål, vilka utgör resterna efter hus och andra konstruktioner i trä. Fynd av bränd lera, som kan utgöra resterna efter husens lerklinade väggar, finns också i ganska stor mängd på boplatsen. Husen på trattbägarboplatser har ofta varit omkring 10-12 meter långa, och gissningsvis har det varit omkring 10-20 människor bosatta här.

Till vänster en vackert slipad men trasig yxa i grönsten, modell mindre. Till höger ser vi Albin, Marie och Amanda i full färd med undersökningen, understödda av vår grävmaskinist Isac. Foto: Andreas Forsgren.

I det sörmländska närområdet finns det ett par andra kända boplatser som kan tillskrivas trattbägarkulturen, eller snarare en lokal variant av trattbägarkulturen som brukar kallas Vråkulturen. Detta efter en fyndplats i Lilla Vrå, Stora Malms socken öster om Katrineholm. Just boplatsen i Vrå är en av de mer kända, liksom boplatserna vid Mogetorp strax väster om Katrineholm, vid Brokvarn i Turinge väster om Södertälje samt på Malma hed i Malmköping.

Intresset från massmedia har varit stort, något som vi är mycket glada över. Planen var att i ett tidigt skede kontakta SVT Sörmland, SR P4 Sörmland samt Katrineholmskuriren. Samtliga ställde sig positiva till att besöka undersökningen och genomföra reportage. Dessa kan ni ta del av här:

SVT Sörmland:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/stenarna-berattar-en-6000-arig-historia

SR P4 Sörmland:
https://sverigesradio.se/artikel/7552117

Katrineholmskuriren (artikel låst genom betalvägg):

https://kkuriren.se/bli-prenumerant/artikel/8j8mgdql

Platsen har lämpat sig illa för visningar i fält, då den ligger så pass nära en hårt trafikerad väg. Istället har vi planerat in föredrag om undersökningen, för Julita hembygdsförening, Julita skola samt för allmänheten i Katrineholms kommun. Dessa har fått skjutas på framtiden i och med den nuvarande situationen med coronaviruset, men preliminärt kan dessa genomföras under vintern 2020/2021 eller under våren 2021. Vi håller er självklart uppdaterade om datum när vi vet mer om detta.

Vi återkommer med ett avslutande inlägg inom kort!

Andreas Forsgren
Arkeolog och kulturarvspedagog
andreas.forsgren@kmmd.se
073-810 02 90

Föregående
Föregående

Julita. Nyhetsbrev 2: Fyndregistrering, analyser och rapport – stenåldersboplatsen i Julita, Södermanland.

Nästa
Nästa

St Olofsskolan i Norrköping