St Olofsskolan i Norrköping

I maj och juni grävde Stiftelsen Kulturmiljövård på S:t Olofsskolans gård i centrala Norrköping, inför att nya avloppsrör skulle läggas ner. I södra delen av skolgården, utmed Skolgatan, hittade vi grunden till ett stort hus. Enligt kartor från 1700-talet ska detta ha varit komministerns (prästens) bostad, vilken arbetade i S:t Olai kyrka.

Husgrunden till komministerns bostad i södra delen av skolgården. Väggarna var omkring 1 meter tjocka. Foto: Stiftelsen Kulturmiljövård.

Under asfalten på norra delen av skolgården fanns ett tjockt och utbrett odlingslager, som visade att prästen har haft odlingar på tomten. Vi samlade in prover på fröer från jorden, och förhoppningsvis kan en analys av dessa visa vilka grödor som har odlats. Prästen verkar ha gödslat med sitt hushållsavfall, för i jordlagret hittade vi också fynd så som keramik- och glasskärvor, kritpipor, rostiga spikar samt stora mängder slaktavfall i form av djurben. En osteolog (benexpert) ska titta närmare på djurbenen och kommer förhoppningsvis att kunna säga vad prästen har ätit.

Ovanför odlingslagret fanns även rester av en kullerstenslagd gata som verkar ha korsat tomten. Den var troligtvis från 1800-talet.

En kullerstenslagd gata rensas fram. I bakgrunden syns fortsättningen av gatan.

När prästen inte har gödslat med sitt hushållsavfall så tycks han ha grävt ner det i marken, för på tomten hittade vi även flera gropar som var nedgrävda i den naturliga undergrunden. Många av dessa var rika på fynd: skräp och avfall som dåtidens människor velat bli av med men som är värdefulla för oss arkeologer. I en grop hittades resterna av en nedgrävd tunna av trä, och andra gropar innehöll mycket djurben och keramik. Även keramiken kommer studeras av en expert som kommer kunna ta reda på var och när den är tillverkad. Detta hjälper oss datera de fornlämningar vi har hittat samt ger oss information om Norrköpings handelsförbindelser och ekonomi.

En stor keramikskärva från en skål i yngre rödgods, tillverkad under 1600- eller 1700-talet. Hittades i en avfallsgrop.

Fältarbetet vid S:t Olofsskolan är klart men projektet går nu vidare med analyser och rapportskrivning.

Fredric Wirbrand
Arkeolog, Stiftelsen Kulturmiljövård
fredric.wirbrand@kmmd.se

Föregående
Föregående

Julita. Nyhetsbrev 1: De första stenåldersbönderna – arkeologisk förundersökning i Julita, Katrineholms kommun

Nästa
Nästa

Bronsålder och järnålder vid Tråbrunna utanför Norrköping