Klinga utanför Norrköping. Nyhetsbrev 1: Boplatser från äldre järnålder, keramik och regn

I maj och början av juni 2021 har vi genomfört en arkeologisk förundersökning vid en järnåldersboplats i åkermark strax norr om bergtäkten i Klinga, Borgs socken, sydväst om Norrköping. Förundersökningen genomförs på grund av att Norrköpings kommun planerar att anlägga en logistikpark på platsen.

Vid den arkeologiska utredningen år för ungefär tio år sedan påträffades lämningar i form av stolphål och härdar vilka tillsammans med läget indikerade en järnåldersboplats. Med största sannolikhet har boplatsen varit aktiv under århundradena runt år 0, det vi säga äldre järnålder.

Inom undersökningsområdet finns det två lägen där flertalet av anläggningarna ligger samlade, vilka sannolikt visar var husen har stått. En genomgång av de stolphål vi har mätt in får visa om vi lyckas hitta stolphål som ”hör ihop” och om vi därmed kan identifiera själva husen. Ofta – liksom här – påträffas mängder med stolphål och härdar som ligger i vad som vid en första anblick kan se ut som huller om buller. När man tittar närmare så kan man dock ofta se liknande stolphål som ligger i rader och därmed troligen hör ihop och utgör exempelvis resterna av de takbärande stolparna i treskeppiga långhus. Ofta var dessa långhus mellan 20-30 meter långa.

Schaktning med grävmaskin pågår.

Den första veckans arbete bestod mestadels i att dra långa schakt med grävmaskinen i den mjuka matjorden. Omkring 0,3 meter under ploglagret framträdde lämningarna tydlig, vilket hör till vanligheterna. Plogen har ofta gått ner just omkring 0,3 meter i marken och på så sätt förstört anläggningarnas övre del, men under detta djup framträder de förhållandevis intakta. Redan i ett tidigt skede påträffades också en del fynd, bland annat keramik, en löpare, en knacksten och rester av vad som troligen är en vävtyngd.

Löpare är mycket vanliga fynd vid järnåldersboplatser och de har använts för malning av sädesslag. Säden maldes i en så kallad gnidkvarn som består av en fast, bearbetad och ofta skålformad malsten (en underliggare) och en rörlig, rundad gnidsten – det vill säga en löpare.

Den äldre järnåldern, ungefär 500 f.Kr. – 550 e.Kr., är definitivt den mest välundersökta perioden i Östergötland. Det är en tidsperiod som är präglad av både kontinuitet och förändringar, ofta har boplatserna legat på ungefär samma ställe från slutet av bronsåldern fram till ett par hundra år efter år 0. Men det är också en tidsperiod där nya bosättningar etableras i utkanten av bygderna, så kallade randbygder.

Förundersökningen och den påföljande undersökningen av denna plats ger ännu en pusselbit till detta spännande skede i Norrköpingstraktens historia. Att området har varit intensivt utnyttjat under järnåldern påvisas inte minst av de stora mängder järnåldersgravfält som förekommer i området, hela sex gravfält står att finna mellan Klinga trafikplats och Borgs kyrka.

Några av de frågor vi hade inför undersökningen rörde gården och gårdsrummets utformning:

-        Är de påträffade stenskodda stolphålen spår efter bostadshus och/eller ekonomibyggnader?

-        Representerar de båda boplatsytorna två separata gårdsmiljöer?

-        Finns det flera kronologiska bebyggelsefaser?

-        Finns det verksamhetsytor med t ex härdar, gropar och hantverksavfall?

Andra frågor vi ville ha svar på avsåg näringsfång och ekonomiska strategier:

-        Finns det föremål, avfall, bevarade makrofossiler, redskap mm som visar vilka verksamheter som utförts på platsen?

-        Går det genom osteologiska analyser att se gårdens djurhållning?

-        Om aktivitetsytor förekommer, vilka verksamheter representerar dessa?

-        Vilka olika typer av bevarade föremål finns det?

-        Hur förhåller sig föremålskategorierna till de verksamheter som kan beläggas?

-        Finns det föremål som tyder på handel och utbyte med andra regioner?

Nu återstår arbetet med att skriva rapport, men först ska prover skickas in på analys! De analyser vi har valt inför denna förundersökning inkluderar keramikanalys, osteologisk analys, makrofossilanalys, vedartsanalys, 14C-analys samt en lipidanalys. En lipidanalys används för att identifiera fettsyror i keramik där resultatet kan påvisa vilken typ av mat som har förvarats eller tillagats i det aktuella kärlet. Mer om detta i ett kommande nyhetsbrev!

Vi har parallellt med den arkeologiska förundersökningen också genomfört ett litet förmedlingspaket. Vi genomförde ett – coronaanpassat – besök hos årskurs 3 på Tamburinens skola, och Skarphagsskolans årskurs 3 och 4 valde att genomföra fältbesök ute hos oss. Vi tackar för intresset!

Avslutningsvis kan vi bjuda på en bild från en dag i slutet av maj när det föll mycket stora mängder regn. Enligt uppgift föll det på blott en och en halv dag så mycket regn som det vanligen gör under en hel månad!

När allt regn hade fallit fick arbetet avbrytas i ett par dagar så att marken kunde torka upp för fortsatt arbete.

Andreas Forsgren
Arkeolog, Stiftelsen Kulturmiljövård
andreas.forsgren@kmmd.se
073-810 02 90