Älvesta, Kumla. Nyhetsbrev 1. Vad gör vi Älvesta?

De första utredningarna vid Älvesta skedde redan under tidigt 2000-tal. Syftet var att kontrollera och fastställa fornlämningar och andra kulturhistoriska objekt inom ett större område runt Älvesta, inför framtida bebyggelseplaner – vilket är skälet till att arkeologer nu än en gång har kommit till platsen. Kumla kommun planerar nämligen bygga bostäder vid Älvestaområdet, men först, innan nya tomter kan börja byggas och marken exploateras måste en äldre bytomt först slutundersökas och historiska lämningar tas bort.

Bytomten som Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) nu undersöker består av tre undersökningsområden som vi kallar Norra gården, Mellersta gården och Södra gården. Dessa gårdar har anor som sträcker sig så långt tillbaka som 1600-tal – kanske till och med 1300-tal.

Christian Gatti gör en överblick av Södra bytomtens anläggningar med hjälp av drönare. Foto: Frida Albinsson.

Den tidiga medeltiden är en spännande tid då samhället förändras och lämnar tidigare levnadssätt och samhällsstrukturer, vilket arkeologer kan urskilja genom att se hur människan anlade byar och gårdar. Problemet är att Närkes tidiga medeltid är tämligen svåråtkomlig. Få bytomter från tidig medeltid i Närke har undersökts, med undantag för fyra medeltida landskapsbebyggelser: Tidesta, Mosås, Attersta och Bäcklunda. Endast dessa fyra har genomgått en större arkeologisk undersökning, och nu är det dags för Älvesta att ansluta sig.

Utredningen i början av 2000-talet identifierade en härd, som daterades till tidig medeltid. År 2017 genomfördes därefter en förundersökning för att bedöma ytterligare vilken typ av fornlämning det rörde sig om samt dess utbredning. Vid denna undersökning påträffades ett präglat mynt från Erik av Pommerns tid (13–1400-tal) samt en pilspets från tidig medeltid. Dessutom påträffades ett ryggknappsspänne från vendeltid, vilket kan indikera äldre aktivitet på platsen. 

Ett mynt likt det som påträffades i Älvesta. Foto: Thomas Adolfsson, Nordiska Museet, CC BY-NC-ND.

En av de frågeställningar vi arbetar med inom projektet handlar om de tidigmedeltida gårdarnas rumsliga struktur. Kan det säkerställas att Älvesta anlades i samband med att byar började växa fram? I skrivande stund är vi inne på vecka 3 och har banat av stora ytor och påträffat några intressanta fläckar, anläggningar och husgrunder. Däremot har vi ännu inte påträffat något som indikerar förhistorisk aktivitet.

Frida Albinsson

Närbild på husgrund från Södra bytomten. Foto: Frida Albinsson.

Närbild på en intressant anläggning – kan det vara en härd eller något annat? Foto: Frida Albinsson.

Föregående
Föregående

Älvesta, Kumla. Nyhetsbrev 2. De första fynden från Södra bytomten.

Nästa
Nästa

I skuggan av Anundshög – Arkeologidagen blev en fullträff