Kanaljorden - en mesolitisk boplats

Mellan åren 2009-2013 undersökte arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljövård en grav- och boplats från äldre stenålder i Motala.

Platsen, som fått namnet Kanaljorden, har använts under den del av den äldre stenåldern som kallas mesolitikum. Vid denna tid var området kring Motala ström en på många sätt idealisk plats att vistas på. Människor hade ännu inte börjat bruka jorden. Fiske, jakt och insamling utgjorde basen i försörjningen. Motala ström var full av fisk och dessutom en viktig kommunikationsled. Via vattnet upprätthölls både lokala och mer långväga kontaktnät. Det är därför inte förvånande att mesolitiska lämningar finns på flera platser i närområdet, till exempel vid Verkstadsvägen och Strandvägen på ömse sidor om Motala ström.

Vill du veta mer om undersökningarna i Motala? Längst ner på sidan hittar du de senaste uppdateringarna från projektet. Besök också gärna Motala kommuns hemsida.

Läs rapporten om Kanaljorden och dess bilagor här: Rapport, Bilaga 1, Bilaga 2, Bilaga 3.

Tove Björk lyfter varsamt upp ett av kranierna. Foto: Fredrik Hallgren. — *Tove Björk lyfter varsamt upp ett av kranierna.* Foto: Fredrik Hallgren.

Några av de mest intressanta resultaten från grävningarna i Motala är den stora mängd människoben och föremål av organiskt material som framkommit. Innan undersökningarna inleddes fanns endast ett fåtal kända fynd av människoben från mesolitikum i Östergötland. Nu är bilden en annan. Hittills har ben från omkring femton individer grävts fram vid Kanaljorden och på Riksantikvarieämbetet UV Östs undersökningar på Strandvägen har flera bendepositioner framkommit.

De människoben som grävts fram vid Kanaljorden består till största del av kranier, men även lårben, skenben, revben och en underkäke har hittats. Benen låg på och i en massiv stenpackning som byggts upp på botten av en forntida sjö. Ben från någon hel människokropp har inte påträffats och snarast verkar det som om utvalda ben från döda anförvanter hanterats och deponerats som del av ceremonier kopplade till den grunda sjön.

Invid stenpackningen har också flera föremål framkommit. Bland fynden finns stenyxor, spetsar av ben och horn, hornpunsar, snidade träföremål och fragment av korgar eller mattor tillverkade av tvinnade växtfibrer. Dessutom har en hel del djurben påträffats, bland annat från vildsvin, grävling, björn, älg och kronhjort. Ofta rör det sig om kranier, underkäkar eller ben från köttrika delar av kroppen och även här verkar det som om specifika kroppsdelar valts ut för att deponeras. Hittills gjorda 14C-dateringar visar att begravningarna och depositionerna utfördes för knappt 8 000 år sedan, vilket gör Kanaljorden till en av de äldsta undersökta gravplatserna i Östergötland.

Mer om undersökningarna kan läsas i Populär Arkeologi, Nr 3/2010, Östgötatidningen och på Corren.se.